Linnéa

Inte för att låta klyschig men jag hade verkligen the time of my life, även om det var både jobbigt och kämpigt i perioder. Det är sjukt vad tiden går fort alltså. Det känns som om det inte var så länge sedan de 29 blyga tjejerna satt och tittade nyfiket på varandra. Man undrade vilka som man skulle börja umgås med. Det gick ganska fort att hitta nya vänner, men en del försvann lika fort. Det jag fruktade mest under första året var att det skulle bli jobbigt att gå i en klass med bara tjejer, för alla vet ju hur tykna och taskiga tjejer kan vara mot varandra.

 

Det blev som jag fruktat. Inom ett år bröt inbördeskriget ut. Klassen delades upp i de som ville ha arbetsro i klassrummet och de som tyckte det var helt okej att sitta och snacka hela lektionerna. Jag var med i den gruppen som ville ha arbetsro. Det var ju inte så att vi ville att det skulle vara knäpptyst men när +15 tjejer pratar i mun på varandra är det ganska svårt att koncentrera sig. Kriget höll på i ungefär ett halvår innan folk faktiskt insåg att det kanske var lite viktigare att arbeta på lektionerna än att prata med varandra.

 

 

Trots att vi hade kommit över vår konflikt var den kyliga stämningen kvar resten av året. Men efter sommaren var det som om något hade hänt. Plötsligt var vi kommit närmare varandra än vad vi någonsin har varit under våra tre år tillsammans. Antagligen var det väl för att vår tid tillsammans snart var över.

Så idag kommer jag att lämna skolan med mängder av både bra och dåliga minnen. En del av mig kommer sakna de 28 tjejerna och de fina stunder vi har haft tillsammans. Men samtidigt är det söknt att det är över och att ett nytt kapitel i mitt liv skall börja.

Cause I've had the time of my life
No I've never felt this way before
Yes I swear it's the truth
And I owe it all to you